En flock sidensvansar förgyllde min promenad. I hörlurarna hade jag Mahlers femma så jag hörde inte sidensvansarnas fina kvitter, men ljudet från symfonin fungerade bra ihop med att se sidensvans. Efter ett tag tog Mahler över hela min promenad. I slutet av scherzot hade jag fått upp en sådan fart, så att när adagiettot började svävade jag uppe i luften. Under mig såg jag Stolpaskogens milspår, jag svävade ut över Gullsjön och efter en stund såg jag ända till Gribbylund. När femte satsen nådde sin final gjorde jag en perfekt landning vid Gribbylunds kapell. Sedan gick jag alldeles vanlig stavgång fram till min port.